Besviken på mig själv
Ok. Denna blogg är ju till för att hjälpa och peppa mig själv, liksom andra..oh dela med mig av erfarenheter, upp och nedgångar. Just därför tänker inte jag ljuga eller utelämna saker hur gärna jag helst skulle vilja. För det känns pinsamt på nåt sätt när det går dåligt, när man faller för frestelsen och "misslyckas".
Igår lördag hände det igen. På precis samma dag som förra veckan. Jag åt, alldeles för mycket och för dåligt. Var det värt det? NEJ. Alla tecken fanns där, jag försökte stå emot, men lykades inte. Känner mig totalt misslyckad oh nedstämd. Vilken bidrog till att jag fortsatte äta idag. Och nu vet jag att jag måste ta mig i kragen innan jag sitter fast igen oh mår riktigt, riktigt dåligt. Ska väga mig imorgon, vet att det mest är vatten men jag är riktigt uppsvullen och känner mig tjockare än någonsin. Såklart tappar man motivationen.
Brist på motion och två "dåliga" dagar gjorde detta rätt förutsägbart..man har dippar och då gäller det att inte falla dit. Det är just dom dagarna man måste övervinna för att komma vidare. Jag har fortfarande vunnit en del på kuren, men det är konstigt hur man ger upp då det egentligen går som bäst. Ögat blir blint och spökena i huvudet jävlas med en.
Imorgon börjar jag jobba= upp tidigt för jogg, rutiner, kvällspromenader när jag orkar.. Om en månad kommer älsklingen hit. Pratade med varandra över webcamen för några dagar sedan oh han frågade om jag tappat i vikt. Kunde se det på mitt ansikte sa han. Han blev så glad för min skull och jag med såklart, ha sa "keep up the good work". Ja, så känner man sig helt värdelös helt plötsligt. Om en månad vill jag känna mig bekväm, kunna njuta ordentligt av hans sällskap, att vara lättklädd och njuta av sommarvärmen fullt ut.
GE INTE UPP NU, KOM IGEN! Tre steg framåt, ett tillbaka, men nu är det bara framåt som gäller igen! Ny dag, tack!
X
Igår lördag hände det igen. På precis samma dag som förra veckan. Jag åt, alldeles för mycket och för dåligt. Var det värt det? NEJ. Alla tecken fanns där, jag försökte stå emot, men lykades inte. Känner mig totalt misslyckad oh nedstämd. Vilken bidrog till att jag fortsatte äta idag. Och nu vet jag att jag måste ta mig i kragen innan jag sitter fast igen oh mår riktigt, riktigt dåligt. Ska väga mig imorgon, vet att det mest är vatten men jag är riktigt uppsvullen och känner mig tjockare än någonsin. Såklart tappar man motivationen.
Brist på motion och två "dåliga" dagar gjorde detta rätt förutsägbart..man har dippar och då gäller det att inte falla dit. Det är just dom dagarna man måste övervinna för att komma vidare. Jag har fortfarande vunnit en del på kuren, men det är konstigt hur man ger upp då det egentligen går som bäst. Ögat blir blint och spökena i huvudet jävlas med en.
Imorgon börjar jag jobba= upp tidigt för jogg, rutiner, kvällspromenader när jag orkar.. Om en månad kommer älsklingen hit. Pratade med varandra över webcamen för några dagar sedan oh han frågade om jag tappat i vikt. Kunde se det på mitt ansikte sa han. Han blev så glad för min skull och jag med såklart, ha sa "keep up the good work". Ja, så känner man sig helt värdelös helt plötsligt. Om en månad vill jag känna mig bekväm, kunna njuta ordentligt av hans sällskap, att vara lättklädd och njuta av sommarvärmen fullt ut.
GE INTE UPP NU, KOM IGEN! Tre steg framåt, ett tillbaka, men nu är det bara framåt som gäller igen! Ny dag, tack!
X
Kommentarer
Trackback
